Problemet med liberalismen är att det är en ideologi byggd på lögner. Den saknar verklighetsförankring och därför kommer den liberala utopin aldrig bli verklig. Ingen ideologi som saknar verklighetsförankring kommer kunna genomföra några verkliga samhällsförändringar.
Det spelar ingen roll hur fin en utopi är sålänge den är den inte pekar på de problem som finns i det nuvarande systemet. Liberaler klarmrar sig fast vid sin naiva tro på det kapitalistiska samhället fär att det gör för ont att möta sanningen. Det är lättare att leva på lögner och fantasier än att tvingas hantera den uppgivenhet det innebär att inse att allting är skit.

Varför är liberalismen byggt på en lögn? För att den tror på friheten inom kapitalismen. Men du är inte fri i det kapitalistiska samhället. Du kommer aldrig att vara fri sålänge vi är slavar under penningen.
Friheten definieras utifrån valmöjlighet. Möjlighet att välja vad? Att välja mellan sjutton olika schampomärken. Friheten att konsumera*.
Men frihet att bestämma över våra liv har vi inte.


* Extra ironisk och löjeväckande blir den liberala ideologin med tanke på att alla inte ens har denna frihet, den enda friheten som kapitalismen har att erbjuda oss. 

Alltså, anti-feminister som kommer och ska upplysa feminister om saker, som till exempel hur saker och ting egentligen ligger till, eller vilka frågor som egentligen är relevanta att diskutera - de kanske till och med säger att dem skulle vara feminister om det inte vore för det där och det där, när en inte delar samma världsbild eller grundläggande värderingar överhuvudtaget.
Jag förstår mig verkligen inte på dessa människor.
Som om jag som skulle gå till liberaler och säga att jag skulle faktiskt också vara liberal om det inte vore för deras grundläggande människosyn. Liksom, om du bara ändrar hela din ideologi och alla dina åsikter radikalt så håller jag med dig!!!

Nej, du håller uppenbarligen inte med mig. Och jag förstår inte varför dessa människor vill lägga sig i vad feminister diskuterar, jag lägger mig fan inte i vad liberaler diskuterar. Jag tycker att deras ideologi är människofientlig och vidrig, och ja, om de ändrade hela sin ideologi från grunden, då kanske jag skulle kalla mig för lliberal. Men då vore det ju inte samma ideologi längre, det skulle vara någonting helt annat som bara behållit namnet. Samma sak med feminism. Typ “jag skulle kalla mig feminist om feminismen inte ville att störta patriarkatet, utan istället arbetade aktivt för att upprätthålla könsmaktsordningen”. Ja, okej, men då är det ju inte feminism längre???

Så konstigt, jag förstår inte, kan ni inte bara gå och lägga er.

I kapitalismen ska du sälja dig själv på en marknad likt vilken produkt som helst. Du ska sälja din så kallade personlighet, sälja dina känslor.

Hos arbetscoacher får vi lära oss att den ökande arbetslösheten är ett individuellt problem, inte ett samhälleligt. Det är din personlighet som är fel, det är orsaken till att du är arbetslös.
På en arbetsmarknad tvingas vi att framhäva oss själva som unika snöflingor.

Det räcker inte med att bara utföra en arbetsuppgift. Arbetet har gått från att handla om att utföra vissa arbetsutgifter till att sälja ut vårt känsloliv. Vi tvingas projicera fram känslor vi inte har, vi tvingas förställa oss själva. Det är inte bara vår arbetskraft som är till salu, utan vår personlighet, våra känslor.

I takt med att den liberala ideologin sprider sig mer och mer ökar också individualismen i samhället. I det liberala samhället är människorna i det inte en gemenskap, ett kollektiv, utan samhället består bara av individuella människor som kämpar för att överleva. I ett samhälle där en ständigt tvingas kämpa för sin överlevnad finns det inte utrymme att tänka på andra. I ett alltmer individualiserat samhälle finns det bara jag, jag, jag.

Alla problem handlar om att det är människorna det är fel på, inte systemet. Istället för att fokusera på att förändra samhället försöker vi förändra oss själva. Det är precis så den liberala ideologin vill ha det.

(edit: för att förtydliga: den sortens sex jag skriver om här är alltså omslutande sex mellan cismän och ciskvinnor. Sry om det var otydligt.)

Herregud, vänstersnubbar som ba "lägg er inte i folks privatliv, det vill säga lägg er inte i saker som jag tjänar på!!!"
HALLÅ, URSÄKTA MIG MEN

1. DET PRIVATA ÄR POLITISKT 
2. DRA ÅT HELVETE.

Att påstå att det finns en privat sfär som står utanför politiken är borgeligt som fan. Allt är politik. Det finns inte något som är "privat" och som står utanför politiken.

Läste precis en lång diskussion med en massa kränkta cissnubbar och andra störiga heteros (mest cissnubbar dock, surprise surpise). Det hela började med att någon kritiserade heteronormativt sex.
Självklart blev en massa cissnubbar skitsura över detta. De påstod att det är borgerligt att kritisera hur folk knullar, att det faktiskt är privat och att alla får välja själva hur de vill ha sex. Ja, för det är ju inte borgeligt alls att prata om hur alla gör fria val.

Det är inte borgeligt att som kvinna eller trans*person kritisera maktstrukturer som skadar en.
Någon påstod att personen som skrev inlägget har en "skev" bild av heterosex, en annan påstod att denne bara haft "otur" och träffat "dumma killar". Det var till och med en människa som skrev att det inte bara är borgeligt utan till och med vidrigt och ohumant att kritisera heterosex. En annan människa sa att det är skrämmande att uttala sig på det viset och att kvinnor "sänker sig till patriarkatets nivå" (har du någon aning om vad ordet patriarkat betyder???) genom att kritisera heterosex. Någon annan skrev att det faktiskt är okej att ha heterosex. 

Alla jävla cismän ba gråter floder och snyftar desperat med snoret rinnande "Men jag tycker ju att heterosex är nice, varför är det aldrig någon som tänker på lilla mig? :-((((("
Ja men konstigt att du tycker att patriarkalt sex är nice, verkligen jättekonstigt. Det kan inte vara så att det har någonting att göra med, du vet... att du tjänar på patriarkatet? Nejdå, inte alls, det handlar ju bara om att du tänker att alla får knulla som de vill (för alla vet ju att sex är något som sker i ett vakuum, heeelt fritt från alla samhällsnormer. Så fort någon blir kåt stannar tiden plötsligt och allt förvandlas till antimateria. Alla som varit med på sexualkunskapen vet väl det?), alla har faktiskt FRIA VAL.
Jag tänker bara herregud, hör ni inte själva hur jävla liberalt detta resonemang är?

Men det störiga med den här diskussion var inte (de uppenbarliga jävligt liberala) "vänster"-cismännen som blev ledsna och mansplainade varför heterosex är fett, utan kvinnorna som ba kände sig tvungna att försvara cismännen.
Jag blir så ledsen när jag stöter på dessa kvinnor. Dessa kvinnor som bara måste berätta om alla bra ligg de haft, om hur bra män de har träffat i sitt liv.
Ja okej, kul för dig, men nu pratar vi om strukturer, inte individer. Jag skiter väl i om männnen du har knullat med var hur bra som helst, jag bryr mig verkligen inte. Ditt sexliv är inte relevant.

Men jag tänker då att männen som dessa kvinnor haft i sitt liv antagligen inte varit så schyssta som de påstår ändå. Uppenbarligen har de fått ta en jävla massa ansvar för männen i sin omgivning (fast alltså, vem har inte?). Kvinnor tvingas alltid ta ansvar för mäns omognad. Mäns omognad innebär makt.
Vuxna män tillåts bete sig som barn, de vet ju inte bättre. De är ju trots allt bara män.
Därför känner dessa kvinnor att det är deras ansvar att försvara dessa män.

Men alltså alla ni heteros som gråter floder så fort någon kritiserar hur ni har sex..
STACKARS LILLA HETEROSEXUELLA DU. Fast nej. Gå och sätt dig i ett hörn, var tyst och gråt dina jävla heterotårar för dig själv. Ingen bryr sig, hejdå.

Det är så konstigt när människor tycker att en ska hålla sig innanför ramarna på ett system som en kämper emot.
Om en kämpar emot kapitalismen, varför i helvete ska en förhålla mig till kapitalismens spelregler?
Liberalerna lägger fram spelplanen och där får vi spela deras äckliga jävla spel, så länge vi håller oss till deras regler. 

Annars är vi odemokratiska. Såna där extremister.
Som kanske kränker yttrandefriheten. Helt orimliga. Oresonliga.

Såna där vänsterextremister och såna där feminister som har gått för långt. Visst, du får vara vänster och du får vara feminist så länge du inte är för mycket. Så länge du är lite lagom. Inte för radikal.

Du får ha dina åsikter så länge du är Vettig. En Vettig, Mogen och Vuxen människa. Som respekterar allas åsikt. Som inte är för arg, inte för högljudd, inte gör för mycket motstånd. Som kanske säger ifrån lite försiktigt ibland men som fortfarande snällt infinner sig i sitt förtryck för det mesta.

I den kapitalistiska "demokratin" är du fri att tycka, göra och säga vad du vill så länge du inte hotar att störa ordningen. Alla har rätt till sin åsikt! Yttrandefrihet! Frihet!!! Så länge du inte hotar kapitalismen alltså. 

Den kapitalistiska demokratin har oss alla i sitt koppel. Så länge vi går snällt och lydigt märker vi inte av det. Men så fort vi gör motstånd känner vi hur kopplet dras åt om vår hals.
Vi går bredvid kapitalismen som dess snälla hund, men så fort vi inte orkar gå längre märker vi hur det spänner runt våra nackar. Vi får svårt att andas. Många dör. Varje dag. På grund av att de inte kan eller vill gå lydigt i koppel.
Det är såhär friheten, demokratin, ser ut i det liberala samhället.