Triggervarnig: våldtäkt.

Jag läste en text på tumblr (som jag inte kan hitta nu, annars hade jag länkat den) där det stod att sex och våldtäkt var två helt olika saker.
Är det verkligen det? Är verkligen gränsen mellan våldtäkt och allt annat patriarkalt sex så tydlig?
För vissa som har blivit utsatta för övergrepp kan det självklart vara så.

För mig har det inte varit så. För mig har alltid gränserna mellan våldäkt och allt annat patriarkalt sex varit otydliga. Vad var våldtäkt och vad var inte det, vad var okej och vad var inte okej?
Hur många övergrepp har jag utsatts för? Noll? Ett? Etthundra? Trehundra? Femhundra?

Nästan alla gånger jag har legat med en cissnubbe har ett nej varit  uteslutet. Många gånger har jag varit tvungen att gråta, sparka och skrika för att få mina gränser respekterade. Och så har jag legat där i min säng, gråtande, ihoprullad till en boll  medan han ligger där bredvid mig och är skitarg för att han inte får stoppa kuken i mig. Ibland säger han ingenting, men hela hans kroppsspråk utstrålar ilska och irritation.
Då har det varit lättare att bara stå ut, att inte säga någonting. Att bara ligga där tyst och vänta tills det är över. För om en inte säger nej så är det ju inte våldtäkt. Eller?

Med mitt ex prövade jag allt möjligt för få honom att lyssna på mig. Jag prövade att gråta, jag prövade att bara ligga helt tyst och stilla och bara knipa ihop ögonen.  Men det enda som funkade var att ta till fysiskt våld, att sparka eller slå. Och det straffade sig alltid efteråt, vilket var värre än själva sexet.
Så alla gånger vi hade sex, även om jag sa ja, så var det alltid med vetskapen om att ett nej inte var ett alternativ. Vetskapen om att mina gränser inte skulle respekteras hängde alltid över mig.
Så här har det varit med i stort sett alla cissnubbar jag har haft sex med.

Det är så jävla läskigt att säga nej, när en vet att risken är stor att detta nej inte respekteras. Att ha sex  med rädsla för att säga nej är inte samtycke. ”Tillåtelse” är inte samtycke.

När vi har heterosex  blir skillnaderna mellan könen så himla tydliga. Heterosex är ett maktspel.
En agerar och en är passiv. Den ena är ett handlande subjekt och den andra är ett objekt.
Det är mannen som ska få sina behov tillfredsställda och det är upp till kvinnan att tillfredsställa dem. Allt utgår alltid från mannens kåthet, när han har kommit så är sexet fullbordet. Sex utan en kuk som får utlösning är inte riktigt sex.
Det är mannen som tar initiativ, det är mannen som har makten. Det är mannen som lägger fram förslagen och så får kvinna välja om vill gå med på det eller inte, hennes kropp är ett objekt som han antingen får tillträde till eller inte. Hon kan säga nej, men det är upp till honom om han vill respektera det eller inte. Det är alltid på mannens villkor.

Sex måste, precis som allt annat, ses ur en samhällskontext. Sex existerar inte i ett vakuum. Sexet sker i ett samhälle där kvinnors kroppar ses som allmän egendom. I ett samhälle där kvinnor inte ses som autonoma och handlande subjekt, utan som objekt som finns till för männen njutning.
Även om han inte använder sig av fysiskt våld så är alltid hotet om våld närvarande. Han behöver inte använda sig av fysiskt våld för det är alltid han som har makten oavsett. Könsmaktsordningen finns alltid där.

Därför kändes det inte som någon större skillnad på de gånger jag sa nej och de gånger jag sa ja, eller inte sa någonting. Så det kanske är för att jag aldrig riktigt har haft sex med samtycke som jag inte förstår när folk säger att sex och våldtäkt är två totalt skilda saker.
Men är det verkligen så stor skillnad på patriarkalt sex och våldtäkt, är gränsen alltid så självklar?