Eftersom ordet "manshat" är långt ifrån accepterat även inom feministkretsar så känner jag att jag vill förklara hur jag ser på ordet.

Först av allt vill jag börja med att säga att "manshat" finns inte, det är inget existerande fenomen i samhället. Det är lika icke-existerande som rasism mot vita, heterofobi, cisfobi eller något annat dumt jävla påhitt. Cis-män blir inte förtryckta för att de är cis-män, manshat är inte jämförbart med kvinnohat.
Så när jag använder ordet manshat är det med väldigt mycket ironi.

Okej, så här är hur jag använder ordet.
Jag hatar maskulinitetsnormer för att de består av utövande av våld och förtryck, därför vill jag inte ha något att göra med människor som lever upp till maskulinitetsnormen. För att jag tycker det är jävligt ofett när personer i min närhet använder sig av psykist/fysiskt våld mot mig och jag slipper gärna det i så stor utsträckning jag kan.

Skillnad mellan mitt manshat och kvinnohat på individnivå är att jag vill ta avstånd från män. Jag går inte in i relationer med män för att sedan utöva våld mot dem.
Det mest självdestruktiva jag har gjort är att ligga med cis-snubbar och att ha nära relationer till cis-snubbar. Att välja att ta avstånd från män är ett av de bästa valen jag har gjort i mitt liv.

Det finns feminister som tycker att det är dåligt att kalla sig manshatare för att en typ "ger feminismen dåligt rykte", och jag har också tänkt såhär. Jag har varit asnoga med att påpeka att jag hatar maskulinitetsnormer, inte män som individer. Att jag hatar män som grupp, inte som individer.
Men jag orkar fan inte dalta med män längre.
För jo, jag hatar faktiskt män som individer. Jag hatar ärligt talat nästan alla män, det finns väldigt få undantag.
Det finns faktiskt ingenting jag hatar lika intensivt som cis-män.

Och jag bryr mig inte om jag "ger feminismen dåligt rykte", patriarkatet kommer hata mig lika mycket oavsett. Feminister kommer inte bli accepterade i patriarkatet genom att dalta med män.

Vet ni hur vi har kommit dit vi är idag? Genom kamp. Inte genom att gå runt och vara snälla och gulliga.
Feminister som tycker att det är ens jävla plikt att inte trampa män på tårna kan fan bara hålla käften.
Jag gör det här för min skull, för mina systrars skull. Jag skiter fullständigt i om mäns känslor blir sårade.
Jag är trött på att tvingas ta ansvar för mina förtryckare.